Eftersom jag förmår läsa igen, efter ett långt och mörkt vinterstillestånd, hamnar den som nummer tre i min nuvarande läshög, som toppas av Hillevi Nornburgs debutroman Messalina och Ostron i Prag av Richard Swartz.
Närmast på tur står ett midsommarfirande jag inte deltar i. Äter min traditionella sillmåltid ensam och hoppas på lugn och ro, också i staden som sett så mycket blod flyta det senaste året.
Efter midsommar åker vi tillsammans till det gigantiska sjukhuset i Lund. Det blir en heldag med buss, eftersom bilkörning inte tillåts efter besöket. Sedan går dagarna fram till avresa i riktning mot Lake District i England. Men inte heller den ska jag med på. Astrid reser med sitt äldsta barnbarn och hans sambo.
Hur mörkt kan det bli i juli? Putin-fascismen sätter dagordningen och det finns starka skäl tro att det bara kan bli värre.
Rekommenderad läsning hos Einar Jakobsson om det som pågår.