 |
| Pressbild från Brombergs förlag |
Detta tänkte jag på under förmiddagens sittning vid Landön. Att sitta där vid Östersjöns kust är i högsta grad njutbart. Idag fick jag också ett samtal med kvinnan som äger den pyttelilla fiskarludan i lunden bredvid platsen där vi sitter. De har just byggt till med en friggebod. Som andra vi möter där ute var hon rar, vänlig och generös. Hon skulle klippa gräs, men sa att hon skulle vänta så att vi kunde njuta av tystnaden.
Lite längre ner på Landön har det byggts en ny brygga och där kastar sig människor ut i havet. Det är inte min melodi. Jag sitter hellre stilla med min fika. Inget kan då rubba min inre, mycket känsliga, balans. Aldrig där.