Två symboler från "den arabiska våren": Lina Ben Mhenni och Abdulhakim Belhadj

Lina Ben Mhenniär en symbol i mina ögon. Hon är en av två symboler för det som kom att kallas ”den arabiska våren”. I hennes handlingar och texter finns det ett hopp om en bättre framtid.

Men i den andra symbolen ser jag bara krig, hat och terror. Den personifieras av islamistledaren Abdulhakim Belhadj i Libyen. Han är en gammal jihad-krigare och har bland annat stridit i Afghanistan.
Egentligen skulle han kunna bytas mot varje sådan krigare – från Tunisien, via Libyen och Egypten till Syrien. Det är män som han som sätter den nya arabiska dagordningen. De har hojtat mycket om frihet och demokrati, men det de menat är förstås något helt annan: en shariastyrd stat där Koranens lagar är de vägledande och praktiserade. Lina Ben Mhenni  är förvisso en smula yngre än Abdulhakim Belhadj, men det är inte en åldersfråga som skiljer dem åt.

Det är hur de ser på verklig frihet, på religionens makt och på det sekulära, icke-tvingande samhället. Så hennes råd tål att upprepas: ” Vi måste sätta oss vid våra datorer igen. Jag säger det än en gång: en bloggares uppdrag tar aldrig slut.” I hennes eget land har mordet den 6 februari 2013 på den ende sekulära politiske ledaren, Chokri Belaid, blivit skäl nog att fortsätta den frihetskamp hon tidigt involverades i. Belaid kan vid sidan av Mhenni sägas ha varit en sådan hoppfull symbol. Han är borta för alltid.