I kriget, 13 augusti: Konvoj med hjälp eller annat?

George Grosz (1893-1969)  : En överlevande

Kyiv Post meddelar att Ukraina inte kommer att tillåta ryska hjälporganisationer att köra i konvoj in i de svårt krigsdrabbade östra regionerna.

Ukraine announced on Aug. 12 that it will not allow Russia to escort a humanitarian aid convoy currently on its way to the Ukrainian border across Ukrainian territory.  “The Red Cross is responsible and is coordinating the delivery of humanitarian aid. As it stands, the contents should be reloaded onto trucks rented by the Red Cross, and we will not allow Russian emergency services or military to escort it,” said Valery Chaly, deputy head of the Presidential Administration in a press conference today. Chaly stated that the aid must be brought into Ukraine via a Ukrainian-controlled border crossing. Kremlin-backed insurgents still control border crossings in the east of the country, but Ukraine has said any crossing would be a violation of Ukraine’s sovereignty and international law.  Chaly expected the aid to be brought to Ukraine via the northeastern Kharkiv Oblast, which has been unaffected by fighting. He also said Ukraine had yet to receive an inventory detailing the contents of the aid delivery. An announcement by Russian President Vladimir Putin’s administration on Aug. 11 that Russia was sending a humanitarian convoy to Ukraine led to widespread media speculation about what the convoy would entail and whether it was supported by Kiev or sent in unilaterally.

Hur ska detta förstås? Först och främst vill Ukraina att internationella Röda korset ska transportera och distribuera hjälpen. För det andra menar de att hjälpen måste föras in via en regeringskontrollerad gränskontroll. Och för det tredje vill man ha specifikationer på vad hjälpsändningen innehåller.

Georg Grosz: Kasernliv (1923)

Dessa tre krav kan tyckas konventionella och rimliga. Vilket land skulle inte ha ställt dem?

Men nu är ju inte Ukrainas östra regioner vilken plats på jorden som helst. Den befinner sig i krigets grepp. Den 13 augusti uppger dessutom Wall Street Journal att konvojen är på väg. Den består av 300 fordon.

Första gången hjälpkonvojen kom på tal höll NATO:s generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen presskonferens, och sa att man fruktade att den bara var en täckmantel för en rysk militär invasion. Så kanske man kan tolka det. Men vad skulle lastbilar - om än ryska - kunna göra militärt i Ukraina? Kanske transportera in förnödenheter, civila och/eller militära, på sin höjd.

Hur ska spelet mellan Ukraina och Ryssland efter Maidan kunna tolkas som något annat än en kraftmätning mellan den ryska intressesfären och de europeiska och amerikanska försöken att flytta sina intressesfärer fram till den ryska gränsen från just det hållet? Ju mer jag funderat på saken, desto mer har tankarna gått i den riktningen.

När nu NATO lovar att “modernisera” Ukrainas militärapparat kan det i Moskva bara tolkas som att de västliga allianserna aktivt vill bidra till en situation som kan utlösa ett fullskaligt krig. Är det inte bra att Ukraina får den hjälpen? Först efter ett eventuellt krig kan man svara på sådana frågor. Rent allmänt - och sett i ljuset av tidigare stora krig och inbördeskrig på europeisk mark - tycker jag ändå att man kan tolka alla dessa handlingar som en eskalering av Ukrainakrisen. Regeringen i Kiev utför tunga krigshandlingar mot sin egen befolkning i öst. Och separatisterna gör detsamma mot den ukrainska befolkning som tidigare samlevde med de rysktalande. Donbass med städerna Donetsk och Luhansk kommer säkert inte i vår livstid låta sig styras från Kiev.

Här, i Telegraph, finns en viktig artikel om vad för sorts "kämpar" Kiev anlitar vid fronten. Till en början var detta för mig ofattbart, men efterhand som pusselbitarna faller på plats kan man skönja ett mönster. Det är långt ifrån vackert, men man kan bara förhålla sig till realiteter.